Förberedelser
- Thomas Traneving
- 18 juni 2018
- 2 min läsning

Tidigare i våras genomförde Skogstur en gemensam promenad med Friluftsfrämjandet Lidingö, ett samarbete som är riktigt trevligt med ett antal deltagare som växer för var gång vi träffas. Den promenaden gick söder om Stockholm, närmare bestämt i Erstavik och Strålsjöns naturreservat. Vi var ca 20 personer som njöt av det fina vädret och vackra landskapet som bjöd på stora öppna fält och djup tät skog. För att nästa promenad ska bli minst lika bra som den senaste så gäller det att förbereda sig i god tid, så igår var det dags att kolla in nästa område där vi ska vara, Rosersberg

Från Skogstur var det undertecknad och Calle och från Friluftsfrämjandet Lidingö Karin Stridh och en representant från Friluftsfrämjandet Sigtuna. Jag och Calle träffades vid T-centralen för att tillsammans åka till Rosersberg där vi träffade de andra. Från stationen följde vi cykelvägen utmed Slottsvägen som gick genom ett vackert öppet landskap till Rosersbergs slott. Vädret denna dag var som det varit i Stockholm den senaste tiden, strålande sol och lagom varmt. När vi kom till den stora slottsparken svängde vi vänster och följde en grusväg som gick förbi några ängar fullt med Krolliljor som tillhör familjen liljeväxter. Den förekommer i stora delar av Europa, Turkiet, Kina, Mongoliet och Sibirien, en tuff men vacker liten växt med andra ord.
Första stoppet vi gjorde var vid en brygga som låg bakom slottet, vid vattnet med utsikt över Mälaren, efter den korta fikapausen där vi bland annat såg en snok som simmade i vattnet fortsatte vi grusvägen bort. När vi hade gått någon kilometer delade vi på oss, Friluftsfrämjandet fortsatte en stig upp till en utsiktsplats medans Skogstur, dvs jag och Calle fortsatte vägen bort tills vi kom till en korsning, där stannade vi till för att vänta in de andra två. Vi missade utsikten, men vi såg något annat som är ganska trevligt när man är ute i skogen, ett rådjur. Det var en bit bort till rådjuret och det stod alldeles stilla och stirrade på oss så ett kort ögonblick var jag osäker på om det var ett rådjur eller inte, men när den började röra på sig så visste jag att det var ett rådjur. Det var på gränsen att jag missade att ta kort på den, betydligt lättare med sniglar för de kan man ta kort på tillbakavägen om man vill. Jag är ändå nöjd med det jag fick måste jag säga.

När de kom så fortsatte vi en stig med det något underliga namnet Tempelgången, vet inte hur man tänkte när man döpte den här stigen, området tillhör Rosersberg och man hade en mängd olika namn på slottsbyggnader och parker förr i tiden så det kan tänkas att det har något med det att göra. Efter några kilometer stannade vi till vid en plats med utsikt mot slottet för att äta lunch och prata igenom sträckan som vi gått, alla var vi överens om att det var ett riktigt fint ställe och att vi kommer att få en underbar promenad senare i höst, närmare bestämt lördagen 15 september så boka in den redan nu.
Comments