Ekebysjöns naturreservat
- Thomas Traneving
- 15 jan. 2017
- 4 min läsning
Förra helgen låg jag i sängen, storgrinade och tyckte att livet var ganska jobbigt för tillfället pga min nefrostomi som o ena sidan är bra att den finns, men väldigt jobbig att ha. Två dagar senare kom nästa bakslag, en mage som var i sämre kondition än mitt psyke, dvs riktigt risig. Efter fyra dagars helvete fick jag äntligen ordning på det hela, kändes som en milstolpe, nu är det "bara" nefron kvar, men efter att magen blivit återställd fick jag en del av mitt normala jäklar anama tillbaka så igår bestämde jag mig för att ta med Iris på en mycket efterlängtad tur i skogen.

Dagens mål var Ekebysjöns naturreservat som ligger mellan Danderyd och Djursholm. Reservatet bildades 2008, mycket pga de ovanliga fågel och grodarterna som fanns i området, nu har många av dem försvunnit tråkigt nog, antagligen pga miljöförstöring i närliggande områden. Om man inte tänker så mycket på det utan koncentrerar sig på det man faktiskt ser så är det ett mycket trevligt område, lättåkt är det också, i alla fall när det är barmark, men det tog ett tag att komma hit.
Efter en lugn och fin morgon så packade jag ihop det jag och Iris skulle ha med oss, dvs mat, sedan tog vi oss upp till Mariatorget för att ta tunnelbanan till Tekniska högskolan, för att där byta till Roslagsbanan. På Sl:s hemsida står det att banan inte är så tillgänglig om man sitter i rullstol, men jag vågar nog påstå att den nu är tillgänglig, i alla fall tågen, hur det ser ut med alla stationer vet jag dock inte. När vi kom till tekniska så hade vi 5 minuter på oss att byta, men det är omöjligt att hinna med, i alla fall om man har en hund med sig, viktigt att de får göra ifrån sig innan man tar sig in på stationen, det kan bli väldigt pinsamt och jobbigt annars.

Fem stationer norrut ligger Bråvallavägens station, här steg vi av, åkte ner för en liten backa och fortsatte Bråvallavägen som gick utmed sjöns södra sida. Vädret var underbart, strålande sol och några grader kallt, med andra ord så var det hårt underlag, i alla fall där vi åkte (för det mesta). På sjön åkte man både skidor och skridskor, några gick och någon försökte sig på att cykla, det verkade gå sådär. Någon satt och pimplade, helt ovetandes om att vederbörande för tillfället hade glidit in på den kriminella banan för det var nämligen förbjudet att fiska här.
Meningen var att vi skulle följa en stig som gick utmed hela sjön, södra och norra Kyrkstigen, men pga snön så gick det inte att åka överallt så vi fick hålla oss på den asfalterade vägen och svänga in där vi kunde.
Efter några hundra meter kom vi fram til en t-korsning, där svängde vi höger och åkte på en väg som hette Angantyrvägen. Angantyr är namn på kämpar och kungar i den isländska sagolitteraturen. Ett par fornaldarsagor berättar om holmgången på Samsø mellan bärsärken Angantyr och Hjalmar den hugstore, där Angantyr dödar Hjalmar med sitt magiska svärd Tyrfing men också själv dör av sina sår.
På vänstra sidan bredde ett snötäckt fält ut sig och på den högra sidan Nybotorps gård med anor från 1700-talet då det var en del av Djursholms slott som ligger några kilometer bort.

En bit bort svängde vi in höger och fortsatte på en hyfsad stig som gick in i skogen, det visade sig vara norra Kyrkstigen enligt en skylt som vi stötte på lite senare. Att det här var ett sump och träskområde under sommartiden gick det inte att ta fel på, det syntes väldigt tydligt, täta snår och träd som skymde sikten från både sol och området runt, i det här fallet sjön som bara låg några tiotal meter bort.
Några kilometer norr om Ekebysjön har vi Ekeby gård och runt den gården finns Danderyds största gravfältsområde, men det var inget vi såg. Det finns ett gravfält som ligger nordväst om sjön och om man fortsätter ytterligare någon kilometer västerut kommer man till Danderyds kyrka och Berga gård med anor från 1200-talet. Åker man E18 norrut ser man kyrkan på den högra sidan, gården ligger några hundra meter från kyrkan, den ser man inte lika tydligt, men det är ett område som är värt ett besök för den som är historieintresserad.
På den norra sidan av sjön har vi Ekebyparken, där svängde vi vänster, upp för en brant backe, Trebackavägen hette den, i alla fall vägen. Nu hade vi lämnat naturreservatet och sjön, från skog och sjö till ett villaområde med maffiga hus med ganska stora tomter. När vi kom till Danderydsvägen svängde vi höger och åkte över en mycket omdiskuterad järnvägsövergång, det var väldigt dålig sikt, vart man än kom ifrån, därav diskussionen. Vid den här järnvägsövergången hade man spelat in en snutt av Jonas Gardells film, en komikers uppväxt, en film som jag kan rekommendera. När jag ändå är inne på kända inslag i området så har Elsa Beskow bott här i området, exakt vart vet jag inte, det får jag ta reda på nästa gång vi kommer hit för det här området kan jag verkligen rekommendera. Sitter man i rullstol eller har svårt att gå är mitt tips att vänta till snön har försvunnit, då är det här ett paradis.
Här är ytterligare några bilder från dagens promenad.
Comments