Flatensjön runt
- Thomas Traneving
- 5 nov. 2016
- 3 min läsning
Nästa helg anordnar föreningen årets sista promenad, idag var jag och Iris där för att kolla läget. Förra helgen var vi uppe vid Mörtsjön, Hägernäs för att reka och det skulle visa sig att det var alldeles för tufft, så därför blev det Flatensjön i stället. Den bjuder på en del backar den här sträckan också, men inte alls som uppe vid Mörtsjön, så den här turen får stå kvar. Har ni inte anmält er så är det hög tid att göra det nu innan det är för sent, föreningen fixar fika (varm) som är gratis för medlemmar i Skogstur, övriga, 50 kr.
Vi tog tunnelbanan till Skarpnäck, tog de två hissarna från perrongen upp till spärrarna och gatuplan, sedan vänster utmed Skarpnäcks alle tills vi kom till en t-korsning, här svängde vi höger och följde Pilotvägen några hundra meter, sedan en cykelväg som gick upp till vänster och sedan över Tyresövägen, ner till Orhems koloniområde. Koloniområde består av 146 lotter med stugor mellan sjöarna Flaten och Drevviken och anlades 1949-1950. Området är klassat som parkmark och är öppet för allmänheten och ingår i Flatens naturreservat.
Orhemsvägen som vi åkte på, gick som en spikrak kil mellan husen, efter en stund kom vi till en parkering med en återvinningsstation på ena sidan av vägen och på den andra sidan låg det en kiosk som var ordentligt igenbommat, antar att den bara är öppen under sommarhalvåret, men det är bara en gissning från min sida. Kolonistugorna fortsatte utmed en väg som gick till vänster, för vår del tog den fantastiska naturen vid. Det hade snöat lite lätt under natten så det var lite vitt på backen, kanske någon centimeter, så det är än så länge inga problem att ta sig fram.

Orsaken till att vi åkte hit var inte enbart för att reka inför nästa helg, utan för en helt annan sak. Som många av er vet så håller Skogstur, tillsammans med Naturkartan och Daytona på att ta fram en app som ska göra det lättare för människor med olika funktionshinder att ta sig ut i naturen. En av frågorna som många vill ha svar på innan man åker ut är hur backigt det är, längd, lutning och underlag. Från ett företag i Norrland har vi köpt en avståndsmätare som även mäter lutning mellan två punkter, tex frän backens början till backens slut. Jag har inte lärt mig den än, så jag kan inte uttala mig så mycket om den, men jag har all tid i världen att lära mig nu när jag är arbetslös, så snart kan man börja jobba på allvar.
Vägen fortsatte bort genom skogen, den var ganska backig, men den var i alla fall asfalterad. Det var ett tag sedan jag var här så jag hade glömt bort att det var bilväg, hade för mig att den slutade vid parkeringen, men jag hade tydligen fel och förutom biltrafik så går även bussen här.

Efter 2 km kom vi fram till en parkering, asfalten byttes ut mot en hårt grusad väg som fortsatte efter bommen. Bara några hundra meter bort kom vi fram till en liten badplats och några stugor som tillhörde Scoutföreningen Unga Örnar. Jag tittade mig omkring för att se om det fanns några allmänna toaletter, men jag kunde inte se några, så vi fortsatte. Direkt efter scoutstugorna gick det brant nerför, sedan uppför. Visst är det mycket upp och ner, men tar man det bara lugnt och tar sig tid att stanna för att se sig omkring, kanske ta fram matsäcken som man har med sig, för det tycker jag att man ska ha, det piggar alltid upp och ger lite extra energi.
Om man inte vill sova i det fria kan man ju alltid ta in på campingen som finns i området, Flaten camping. Eftersom jag inte bott på campingen så kan jag inte uttala mig om hur det är att bo här, men jag såg att de hade en handikapptoalett och det var ju riktigt bra. Annars såg det ganska dött ut, men det kanske inte var så konstigt, det ju trots allt november, men de har faktiskt öppet året om enligt hemsidan, receptionen år dock bara öppen under sommaren.
Från campingen var det rena transportsträckan till vi kom tillbaka till Skarpnäck där vi tog tunnelbanan hem igen.
Här är lite fler bilder från området.
Comments