Rönninge by och Skavlötens naturreservat.
- Thomas Traneving
- 15 okt. 2016
- 4 min läsning
För många år sedan, kommer inte ihåg när det var, så kände jag att jag ville göra något annorlunda, hyra en cykelkärra och åka från söder till Vaxholm vilket jag också gjorde. På vägen dit stannade jag till vid Rönningesjön som ligger i närheten av Hägernäs norr om Stockholm.
Idag var det dags för en promenad i området igen, tillsammans med Iris, utan cykelkärra, tält och allt annan packning som hör en campingnatt till. Eftersom
man numera kan åka Roslagsbanan med rullstol så var det inga problem att ta sig dit, tunnelbanan från Mariatorget till Tekniska högskolan, sedan byte till Roslagsbanan. Tyvärr så är det bara en av vagnarna som är tillgänglig och i vagnen finns det bara två platser som är anpassade för rullstolsburna, så det är inte så mycket, alla vagnar borde vara anpassade, så man slipper leta efter rätt vagn så fort man ska åka. Mitt tips är att man ska hålla sig i mitten av perrongen för den anpassade vagnen brukar finnas i mitten av tågsläpet.
Man kan åka fler, men då blir det ganska trångt men som ni ser på bilden så är det i alla fall ingen nivåskillnad mellan tåget och perrongen, så det är inga problem att ta sig ombord.
Nog om det, vi kom i alla fall iväg utan problem, dessutom var det ett snabbtåg, så det tog inte så lång tid, och med snabbtåg menar jag att man hoppar över vissa mindre stationer efter vägen, men Hägernäs stannade de till vid och det var ju tur eftersom det var dit vi skulle. Mitt tips är att man kollar på Sl:s hemsida så man inte hamnar i en jobbig och onödig situation.
Hägernäs är ett ställe som har några år på nacken, första gången platsen omnämndes var 1539, men då hette det Hegrenes och namnet kommer från den stora Hägerkolonin som fanns vid stora Värtan på den tiden. Stationen som vi precis hade lämnat invigdes 1917. När vi gick av tåget svängde vi vänster, efter perrongen svängde vi vänster igen och åkte över spåren bort mot koloniområdet Gröna Hägern.
Vid lotten kom vi till en liten fyrvägskorsning åkte vi rakt fram mot skogen, hade vi svängt höger hade vi hamnat vid Hägernäs strand, vänster så hade vi hamnat i Rönninge by, dit vi i och för sig var på väg, men vi ville ta en liten omväg genom skogen innan vi kom dit. Vi förresten, jag har ingen aning om vad Iris ville, men jag tror att hon också ville till skogen också, för där vet hon att husse släpper henne lös, men innan jag gjorde det var jag tvungen att kämpa mig upp för en riktigt brant backe, men underlaget var asfalt, så det var inga större problem.
När vi kom upp tittade jag mig omkring för att kolla läget, sedan kopplade jag loss henne så hon fick springa fritt en stund. Att se hundar springa fritt är ren lycka, både för dem och hundägaren, om hunden är lydig vill säga, annars blir det bara svettigt. Vad gäller Iris så har det än så länge inte varit några större problem, hon var hur vild som helst, men när jag sa hennes namn kom hon direkt och satte sig fint vid min vänstra sida, sedan fortsatte vi.
Efter en stund kom vi till ett industriområde, nu hörde man även biltrafiken från Arningevägen som gick, inte så långt från där vi var, en bit bort svängde vi.vänster och in i skogen igen, nu byttes asfalten ut mot grusväg, med en del större stenar som stack upp på den lövdränkta vägen. Backarna som vi åkte på var, med några undantag, inte så långa, men ganska branta så det var lite kämpigt på några ställen men med normal armstyrka kommer man fram utan större problem.
Målet med dagens promenad var att vi skulle ta oss runt Rönningesjön, en tur på ca 7 km, men Rönninge by som vi nu kom till var så pass intressant, så här stannade vi till lite extra vilket gjorde att tiden bara rusade iväg, men så är det när man har trevligt.
Rönninge by är en by från yngre järnåldern, det finn tre stencirklar finns norr, öster och söder om Rönninge by. På Skansberget, cirka 500 meter norr om byn finns lämningar av en borg byggd omkring 500 e. Kr. Det var inget som jag la märke till, jag höll mig till byn och beundrade de 1800-tals husen som fanns. Byn är idag ett visningsjordbruk med boskapsskötsel och olika binäringar. Man kan även se hur vardagen tedde sig för en bonde för 100 år sedan. Det finns också en kaffestuga, raststuga och ett hembygdsmuseum. Vad jag kunde se så kan man ta sig fram med rullstol i stort sett överallt, även toaletten som fanns.
Efter den lilla rundturen i området åkte vi ner till sjön och ut på bryggan för att njuta av vår lunch, korv med bröd och kaffe till mig och annat gott till Iris.
När vi ätit klart packade vi ihop våra saker och fortsatte söderut, utmed sjön och till Hägernäs station där vi tog tåget hem igen.
Comments