Peak of Denmark, del 7. Tranbjerger

Som jag skrev i det förra inlägget så var det dags att efter att ha varit vid havet en hel del sista tiden, besöka en topp, Syddanmarks högsta, Tranbjerger med sina 138 meter över havet. Inte så högt kan tänkas, men berget bjöd på en hel del motstånd, både att hitta det och bestiga det.

Vi lämnade Blåvand och begav oss österut, mot gränsen mellan syd och mellan-Jylland, till ett grönområde som heter Lindet Krat, någonstans där skulle berget ligga. Som vanligt kollade vi in på både kartor, gps och kompass vart det låg, så vi fick en exakt plats, annars hade det varit omöjligt att hitta. Vi åkte in på en ganska dålig skogsväg och irrade omkring en hel del innan vi kom rätt. Bilen hade fått utstå en hel del, men när vi kom till en åker på ena sidan och tät skog framför och ena sidan om oss förstod vi att nu kom vi inte längre, nu fick vi ta oss fram för egen maskin. Det hade regnat en hel del så det var en lervälling runt oss, det gjorde att jag tog ett beslut som jag i normala fall inte gör, toppen fick bestigas av Thomas, utan mig. Jag kunde verkligen se honom framför mig, slita som sjutton för att vi skulle komma fram tillsammans, jag ville inte utsätta varken mig eller honom för det, så han fick ta den sista biten själv.

Där satt jag helt ensam, ganska nervös över att någon skulle komma och tycka en hel del över att jag satt i en stor bil, mitt i djungeln. Men som tur var så kom det ingen och efter en stund kom Thomas tillbaka och berättade att det bara var kanske hundra meter till den högsta punkten och att nivåskillnaden bara var någon decimeter eller två och frågade om jag ville försöka eftersom det var så kort sträcka, men jag nöjde mig med det jag sett, så mycket slit för bara en decimeter tyckte jag inte var värt, då var det bättre att fortsätta och se sig om efter något ställe att campa, för den här bergklättringen hade tagit en hel del tid i anspråk. Dessutom hade vi ett antal toppar att besegra dagen därpå.

För att vi skulle hinna med alla toppar som låg ganska nära varandra så ville vi hitta en camping som låg i närheten. Vi ville bo på en vanlig camping där vi kunde ladda våra laptops, mobiler och externa laddare, men vi ville inte slänga ut en massa pengar, så det gällde att hitta en camping som låg bra i pris.

När vi började närma oss Rye dök det upp en skylt om en camping som verkade intressant, Gamel Rye camping. Gammel Rye Tält är en blandning mellan primitiv campingplats och en liten campingplats. Sedan 1958 har de erbjudit boende till gäster som velat uppleva Jylland på nära håll. Från stora vägen åkte vi in på en mindre skogsväg och efter en stund kom vi fram till en liten gård där man kunde ställa upp tältet. På gården fanns 10 hästar av rasen fjording, i alla fall såg det ut som fjording och varför jag tror mig veta att det var fjordingar är för att vi hade det när jag var liten. Förutom hästar så fanns det två prärievagnar som för tillfället hade ockuperats av några familjer. Det fanns en enklare köksavdelning, en herr och damavdelning med några toaletter och en dusch i varje avdelning. Betalningen skulle ske då personen i fråga dök upp under kvällen, natten eller morgonen, man visste inte när, det enda man visste var att man skulle vara beredd med kontanter.

Eftersom klockan var så mycket (som vanligt) så kände vi att det var viktigt att få i oss mat så fort som möjligt, sedan ta hand om tältet. Vädret var för en gång skull bra, inga moln som indikerade att det skulle regna, så det kändes lugnt att vänta med tältet, men det var inte så smart skulle det visa sig. Efter maten satte vi oss och arbetade till långt in på natten, så vi glömde bort tältet totalt, så det slutade med att jag fick sova i bilen bland all packning, men det var faktiskt helt okej. Vid halv 2 på natten dök det upp en man som ville ha betalt för att vi skulle tälta där, jag sov men Thomas var vaken så han fick fixa betalningen.

I början av vår resa kom vi överrens om att jag skulle gå upp en stund tidigare än Thomas för att göra mig i ordning och när jag gjort det skulle jag banka på dörren för att väcka honom, då kunde han fixa frukost, medans jag packade ihop alla mina saker, perfekt arbetsfördelning. Vår frukost var faktiskt en av dagens kulinariska höjdpunkt. Mjukt, oftast mörkt bröd med ost och till det kaffe. Osten var en ganska sorglig historia faktiskt. Thomas hade med sig en ost hemifrån, som i och för sig var väldigt god, men den såg väldigt suspekt ut, i alla fall efter några dagars hyvlande. Vi hade inte varit så noga när vi hyvlade den, så till slut blev vi tvungna att köpa en ny, för den gamla gick inte att använda längre, en ny ost inhandlades i Tyskland, men det dröjde inte många dagar innan den också hade sett sina bästa dagar om ni förstår vad jag menar.

När frukosten var uppäten och allt lastat inne i bilen åkte vi iväg mot nästa äventyr, inte mindre än fyra toppar skulle besegras denna dag, en av dem var Danmarks högsta topp, men mer om det i nästa inlägg.

#Tranbjerger #Jylland #Syddanmark