På tur mellan Kallhäll och Akalla
- Thomas Traneving
- 16 mars 2016
- 3 min läsning

Söndagen den 13 Mars hade jag bestämt mig för att ta en promenad, men jag ville inte gå i områden där jag bor, eller där jag gått förut, så jag frågade min gode vän Anders om tips. Han föreslog att jag skulle ta pendeln till Kallhäll och därefter rulla mot Järvafältet och sen styra kosan ner mot Akalla. Sagt och gjort, jag gjorde slag i saken, och tog pendeln upp till Kallhäll. Jag hade kvällen innan suttit vid datorn och kollat in hur turen skulle företas, jag hade även, dragit ut en karta från hitta.se på sagda tur.(det hör inte till vanligheterna,men någon gång ska man överträffa sig själv ).
När jag väl var i Kallhäll så drog jag upp sagda karta, och kollade in åt vilket håll jag skulle fara. Turen började med en lång sugande uppförsbacke till min fasa,
men det var i alla fall asfalt, dock fanns det grus kvar så lite svårkört var det. Väl uppe så åkte jag under motorvägen och in på Bodaängsvägen och rullade till vägs ände, nu tog järvafältet vid, och jag fortsatte in på en grusväg.
Jag blev upplivad av att det så långt, gått ganska friktionsfritt, så jag satte fart. Det var slingriga vägar med all tänkbar underlag, enbart grus, snö och grus, hårt packad snö med inslag av isfläckar. Jag fortsatte framåt i ganska god fart, till ock från så kom jag fram till korsningar, där jag så här efteråt har förstått att jag skulle ha valt annan väg än den jag valde. Kartan låg nerstoppad i ryggsäcken, jag gick enbart på skyltarna. Det var speciellt en skylt som jag gillade, Järva cykelled, den följer jag, tänkte jag, vilket jag också gjorde. Det gick rakt fram hela tiden, förbi naturreservat med namn som : Jaktvillan, Bodaäng, Djupan.

Någon sjö såg jag inte till, det var ju tänkt att jag skulle åka förbi både Översjön och Säbysjön , men av dessa såg jag intet. När jag så hade åkt ett stycke till så kom jag fram till en vägkorsning med några hus, jag tvekade lite om jag skulle åka rakt fram, eller ta vänster. Det blev vänster, för jag tyckte mig känna igen den vägen, jag hade för mig att jag hade åkt den tidigare. Det visade sig vara ett fatalt misstag för vägen slutade vid en skylt med texten, Naturreservat Mulltorp.
Jag tog en titt på kartan.(inte min utan den som fanns på skylten)
På dessa skyltar,eller trätavlor som det är egentligen så finns det kartor, med information om var du befinner dig. Först hittade jag inte den röda punkt som visar var tavlan är, men efter lite letande så hittade jag punkten. Det var ingen rolig syn, i stället för att gå söderut så hade jag gått rakt österut.
Efter att ha sagt några väl valda ord, (till mig själv, eftersom att det bara var jag där) så frågade jag en man om vägen till Hägerstalund ock Akalla, så han visade hur jag skulle åka. När jag rullat en bit så får jag höra någon bakom mig som visslar, precis som då man visslar på en hund. Jag tog till en början ingen notis om detta, men personen i fråga kom närmre mig. Det visade sig vara mannen som jag tidigare mött och fått vägvisning av. Nu hade han kommit på att han gett mig fel information, jag hade hamnat i Barkarby om jag fortsatt på den väg som han sa. Han gav mig en ny vägvisning, och till min lycka så visade sig det vara rätt. Jag kom till Bögs gård, tog där höger ner mot Hägerstalund, från Bögs gård och fram till Akalla så var jag riktigt trött. I varenda uppförsbacke, så väl lång som kort så fick jag backa upp.
Det var väldigt skönt att komma ut ur skogen och ut på fältet och borta i horisonten se höghusen i akalla. Den här turen tog 3 timmar och 20 minuter för mig, men då ingick en felkörning på cirka 45 minuter.
Comments